Now you're just somebody that I used to know


Jag vet hur lame det låter. Men det är nånting som faktiskt är lite betryggande med det faktum att vi delar samma himmel. Att vi tittar upp och ser samma sol, samma måne och så även om vi inte alls är i närheten. Det är ett sätt att hantera avståndet på.


Nu för tiden behöver man iofs inte himlen, stjärnor, solen och månen.


Nu för tiden hör jag ett plingande ljud på datorn och ser en ruta med en bild på dig dyka upp. Jag ser en grön prick bredvid ditt namn på facebook.

Och jag vet att just då är vi på samma plats. Fast ändå inte. Men ändå.






Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0