But I will hold on hope and I won't let you choke on the noose around your neck

Jag är slut. Verkligen körd, body and soul allt. Det enda jag vill göra den här kvällen är att lyssna på mumford & sons vilket får mig att känna mig som något av en hillbilly.

Det är bara några dagar kvar på det här året. Ett år som har fört oss nämre, tagit oss längre bort. Bortom allt hopp och tillbaka igen. 2011 har förändrat allt till det bättre.

Men note to self, fortfarande lika dumlojal som 2010. Om inte mera.
Fortfarande lika lost.

Jag kanske inte ska vara den som går halvvägs, helvägs, jorden runt för att bevisa något för mitt fjortonåriga gamla jag som fick sitt ego skadat. Vem vet, 2012 kanske blir året då jag växer upp?


Du stod mot väggen, någon knuffade mig och jag snubblade till i din riktning. Det var så vi hamnade där öga mot öga in the first place. Jag vet inte varför vi log som om vi kände varandra, varför det kändes som att vi hade ett internskämt mellan oss. Kanske för att vi körde samma goofy dans till den otroligt goofy musiken. Du var som tagen från västkusten 2008, med en mindre full version av mig och en mer vänligt sinnad danspartner den här gången. Vi blev vänner på tre sekunder. Tre sekunder senare var det back to reality. Du med ryggen mot väggen med ett AlexanderSkarsgårdhäng i vingaravglas, kostymbyxor och vita sneakers. Inte för att dom har med varandra att göra eller så. Nu kände vi inte varandra längre. Men det var tre bra sekunder där, och i det här livet så räknas sånt. 

(Övrig notering; Om klockan hade varit 22.22 så hade jag önskat mig killen med rösten i mumford&sons med en gitarr, en fårskinnsfäll och en sån där fjällstuga med öppen spis som jag tänker mig att dom har i typ norrland)  
 









If you're not scared, you're not paying attention


Igår var det juldagen. Hemvändardagen. Den dag på året då det är som mest värt att dra ut. Det här året gjorde vi Palace, sjukt bra.

Och blablabla,

Ingenting jag säger spelar så mkt roll just nu. Det finns ett ord, och när man väl har nämnt det ordet så förlorar alla andra ord så mycket värde.

Det borde vara killproblem, hårproblem, "serjagfetutidenhär"problem. Det där ordet hör inte hemma i våra liv än på flera hundra tusentals år tänkte väl jag. If ever. 

  









Antar att du haft för många idioter som pratat med dig (mmmjapp)




Hur orkar han?



Vi träffades en gång i somras på ett uteställe. Jag var full och glad men ändå i tillräckligt bra tillstånd för att följa min regel om att aldrigavslöjavartjagjobbar. Dessvärre var andra duktiga på att avslöja det åt mig.

Helt plötsligt dyker han upp på facebook. Och varje gång han svept en baginbox med vin helt själv så känner han sig tvungen att skriva något eftersom han desperat vill vara min "vän".

Tack men nej tack.

Jag hade en "killvän" en gång, fast vi var inte vänner för han ville bara k*ulla. Han var i alla fall ärlig, tillräckligt ärlig för att säga följande;

- Thessan, ingen kille vill vara vän med dig. Dom vill bli ha sex med dig, eller bli tillsammans med dig och sen ha sex med dig.

Jag kommer ihåg hur arg jag blev när du sa så. Jag tyckte att det lät tragiskt, cyniskt, inskränkt. Dessvärre finns det sjukt mycket underlag för att bevisa att det är rätt sant också. Inte som att jag tänker dra alla över en kam just yet.


Men han vet att vi inte har någonting gemensamt. Tänker han sig att vi ska ta en fika o snacka om livets mysterier? Jag kan inte riktigt se det framför mig.  

"Tog bort dig som vän" 

Putting my careface on: 








Isprinsessa?



Så hur störande är det att jag får rysningar varje gång jag hör frasen "you and me together nothing is better". Vem vet, kanske blir det inte bättre än så.


Idag var jag i alla fall ute på hal is efter jobbet. Överraskades av en hemlig, mystisk man som kidnappade mig efter jobbet. Han hade packat skridskor och varma kläder för en liten minidejt on the ice. Mysigt :)




December, har du några hjältar kvar?



God kväll (som dom alltid säger på nyheterna)

Vi drar det här lite snabbt då.. hänger ni med?

Kanske berodde det på det där kaffet, eller så var det scannerblipljuden som ekade i mitt huvud hela natten som gjorde att jag inte kunde sova. Eller så var det hela "detäringenidé" känslan som gärna uppstår när man vet att man måste vara på plats 6.30 dagen efter också. Palla sova då, det är ju vid den tiden som man sover som skönast, och så ska man gå upp då? Det känns bara inte rätt.

Men helt ärligt. Kaffe är en mirakelmedecin, visst det kan hända att det bränner hål i magen på en men man slipper i alla fall känna sig bakfull som man gör efter en redbull (även utan vodka).

Och tydligen så kan man inte köra apelsiner i mixern när man vill ha färskpressad apelsinjuice, nee för man måste pressa dom. Orka det för övrigt.

Varför är du så dum i huvet? När du säger saker som du inte menar så handlar det om söta, fina saker som jag vill att du ska mena men så gör du inte det. När jag säger saker jag inte menar så är det dumma saker för att såra för att förhoppningsvis få lite av din uppmärksamhet. Det funkar tyvärr inte. Övrig notering, jag tycker inte att du är dum i huvet på riktigt alltså det är snarare så att du gör mig dum i huvet och det får mig att säga sånt. 

Ni vet hur man fick baka pepparkakor på dagis? Och det gick typ inte att misslyckas med det? Det ger en falsk illussion om att det ska va lätt att baka pepparkakor. Särskilt när man inte ens gör degen själv vad kan gå fel då liksom. Well, jag lyckades med att misslyckas.

Förresten så kan man inte nämna sex i närheten av killar. Helt plötsligt blir dom alldeles fjäskiga. Fjäskigheten som fort går över när dom inser att dom inte kommer få nåt.


Sist men inte minst. 79, det är inte kameler jag pratar om.
Wow.

Nighty Nighty









RSS 2.0